Kuren går inge vidare bra för mig. Fick blödningar dag 14 i menscykeln efter pefrgotime, inge utslag på stickor innan heller, så vad det verkar som så blev det ingen ägglossning.

3 dagar efter avslutade proverakur kom mensen. Alltså mycket tidigare än vad läkaren sagt till mig. Idag började jag med pergotime. Hittills mår jag bara fint!

Provera kuren gled i galant. Inga biverkningar, inga probs. Fick lite blodblandade flytningar men det ska visst vara normalt.

Inväntar mens och därefter pergotime kuren. Kanske dags att beställa ÄL-stickor? ^^

Jag hatar att hata, jag hatar att vara sur, jag hatar att tänka dumma tankar. Ju mer dumt jag tänker om andra, ju sämre känner jag mig själv.

Jag brukar gilla dom flesta, inte ha något emot folk och gå ihop med alla. Men just nu håller jag på att brista. JAG BLIR SÅ TRÖTT PÅ ALLA FJOLLIGA GRAVIDA. De är så synd om dom heeeela tiden, å dom är så rädd för allt. Tycker det är störtlöjligt.

Men så är det bara för jag är så avis å besviken. Blir så trött på de som gnäller, va glad för i helvete!

Fast vad tänker då folk om mig som redan har ett barn? De borde väl räcka? Å när jag själv är gravid, hur kommer jag vara då? Om jag nu blir de någon gång.

Här är jag igen ! Idag är det EXAKT två veckor kvar tills vi ska till gyn. Antagligen får vi våra resultat på testerna då. Jag hoppas för allt i världen att vi ska få sätta igång redan då och inte behöva vänta till i augusti. Men sen kan det även vara så att dom undersöker klart nu för att sedan skicka oss till Kvinnokliniken i augusti då de just nu har sommar stängt.

Skulle vara roligt att veta hur det gått till för alla men alla kommuner verkar göra så väldigt olika.

Av någon anledning så har jag så mycket hopp inför de här. Jag tänker att så fort jag får pillrena blir det bebis ! Men det är ju inte säkert. Vi har ju ingen aning alls. De här kanske bara är början på en lång process?

Nu var det ett tag sedan men här är jag igen !

Mannen gjorde spermaprov för  1 och ½ vecka sedan. Vi väntar fortf på remiss till kvinnokliniken. Ju längre tid det tar desto ondare gör det och ju mer vill jag bara ge upp.

Jag blir bara bittrare å bittrare.. Klarar inte längre av att se allas glada söta uppdateringar med deras magar på min FB. Just nu 3 gravida kvinnor som uppdaterar engång var i veckan med vilken vecka dom är i och några dagar senare hur magen växt. Ständigt påmind!

Så här var det iaf med spermaprovet ! Vi kom till sjukhuset och gick rakt igenom ett lab. Mannen fick gå in i personalrummet och en lapp sattes upp på dörren om att inte störa eftersom att provtagning pågick.

I mitt huvud trodde jag det skulle vara ett stort vänterum med massa toaletter där man såg hur en och en gick in och runkade. Men nepp, inte en kotte där förutom en sköterska som hjälpte oss och visade mannen in i rummet för att sedan gå och komma tillbaka 15 min senare när han tröck på en knapp.

Känner mig så äcklig nu, finnarna på ryggen, finnarna i ansiktet. Det kanske inte syns i ansiktet men jag är alldeles knottrig i hela huden. Känner mig jätte äcklig och det enda som skulle kunna hjälpa är p-piller..

I helgen har vi blivit tillfrågade att bli stödfamilj. Inget jag berättat för folk förutom en nära vän, mamma och svärmor.

Självklart var både jag och mannen positiva till det. Flicka vi eventuellt då kommer att bli stödfamilj åt är en släkting till mig. En riktig gobit.

Jag och min man är väldigt lika. För familjen gör man allt, oavsett. Och kan man inte göra allt så gör man så mycket man kan. Denna lilla flicka har just nu väldigt struligt hemma. Hon har en underbar mamma som gör allt för henne och själv har haft en strulig bakgrund och därför kämpar som tusan för att hennes dotter inte ska få uppleva samma helvete hon själv haft.

Hennes pappa ställer till allt. Gör allt för att förstöra för mamman. Anmäler henne til soc och hittar på lögner.

Hur kommer det sig att man tror på honom? Han som slår henne, misshandlar hennes vänner, sparkat in hennes dörr och knarkar ner sig hela tiden. Oförståligt.. vad är det för samhälle vi lever i?

Jag försöker tänka att polisen gör så gott det går helt enkelt men ibland är det hemskt svårt att förstå vad det är som händer och vad det är dom tänker.